Delfiner pratar med visslingar och klickljud. Flasknosdelfiner har personliga "signaturvisslingar" så att de lätt kan känna igen vem det är som pratar. De kan också sända ut klickljud som studsar på föremål i vattnet tillbaka till delfinen. På så vis kan definen avgöra riktning och avstånd till föremålet. Det kallas ekolokalisering.

När syrsan spelar gnider den sina övre tjockare vingar mot varandra. Gräshoppor, vårtbitare och cikador gör likadant – och alla har sin egen melodi.

Fåglarna är kända för sina sånger men de kan även göra andra ljud – som klickanden med näbben, vinande vingljud eller hackspettens rytmiska trummande. Härmsångaren är en riktig karaokefågel som härmar andra arters sånger. Ljuden används för att bland annat hävda revir, hitta en partner eller varna för faror. Koltrastens sång är fantastiskt vacker!

Hör du mystiska ljud från en damm på våren – ja då kan det vara grodorna som leker. De sjunger och ropar för att locka till sig en partner. Grodorna har stämband, precis som vi, och de pratar ofta med varandra med lockrop, varningsrop och andra  läten.

Lyssna på den här ylande barnkören. Vargar är kända för sitt ylande. De tycks njuta av att yla i kör tillsammans och det stärker samhörigheten inom flocken. Med ylandet  kan de också kommunicera över långa avstånd och markera revir mot andra flockar. Här är det valpar som tränar på att yla.

Knölvalen kan sjunga i timmar, ibland flera dygn, och ljuden når långa sträckor i havet. Det är bara hanarna som sjunger och man tror att det har med parningen att göra. Kanske sjunger de för att locka till sig en hona?